Kan man få vrida tillbaka tiden? ♥
Känns helt sjukt när jag tänker på det att det snart gått 3 hela månader sedan min lilla Emilia föddes.. Och hemma! 10 dagar över tiden med en sjukt stor längtan efter henne hade vi (visste ju inte att de var en tjej men :P) och sen när hon väl skulle ut, då jädrar skulle hon fanimig ut fort som sjutton!
Fortfarande kul och man blir tårögd när jag pratar med mamma om det hela och återberättar allting. Att min mamma fick förlösa mig och Jonathan fick hjälpa till.. Helt otroligt! Verkligen en annorlunda förlossningsberättelse jag längtar efter att få dela med Emilia när hon blir stor :)
Om vi skaffar mer barn, tänker jag nog faktiskt prata med min barnmorska om att ha en hemmaförlossing, fast en planerad sådan haha. Oplanerad var lite för "tufft" för min del och även Jonathans, han blev nog den mest chockade av oss alla. Fast det var ju ingenting någon av oss någonsin hade kunnat tänka skulle hända. Jag som hade pratat med min barnmorska om detta att alla säger att andra barnet oftast går snabbare och att jag hade lite skräck för att föda hemma men aah. När man var mitt upp i det hela hann man ju inte direkt tänka, man bara flöt med i kroppens svängar. Vad man skulle göra och inte :) Känner mig stolt att jag klarade av det såpass bra, mamma blev impad att jag ändå kunde skoja om det när jag hade så ont och tog det så bra/lugnt..
Fått höra flertals gånger nu "Du hade då klarat dig jättebra för 500 årsen då inte någon smärtlindring fanns ;)" Och det är ju sant fast det hade nog alla klarat av om det var såhär som vi fick det :P Är bara så glad att ingenting gick snett så att hon dog eller vadsomhelst.. Det är ju verkligen vadsomhelst som hade kunnat hända.. Eftersom vi inte hade sjukvård på plats innan eller då det väl hände förens efteråt :P
Åhh :) Blir fortfarande tårögd när jag tänker på det och tittar tillbaka på bilder när Emilia föddes! ♥
Fortfarande kul och man blir tårögd när jag pratar med mamma om det hela och återberättar allting. Att min mamma fick förlösa mig och Jonathan fick hjälpa till.. Helt otroligt! Verkligen en annorlunda förlossningsberättelse jag längtar efter att få dela med Emilia när hon blir stor :)
Om vi skaffar mer barn, tänker jag nog faktiskt prata med min barnmorska om att ha en hemmaförlossing, fast en planerad sådan haha. Oplanerad var lite för "tufft" för min del och även Jonathans, han blev nog den mest chockade av oss alla. Fast det var ju ingenting någon av oss någonsin hade kunnat tänka skulle hända. Jag som hade pratat med min barnmorska om detta att alla säger att andra barnet oftast går snabbare och att jag hade lite skräck för att föda hemma men aah. När man var mitt upp i det hela hann man ju inte direkt tänka, man bara flöt med i kroppens svängar. Vad man skulle göra och inte :) Känner mig stolt att jag klarade av det såpass bra, mamma blev impad att jag ändå kunde skoja om det när jag hade så ont och tog det så bra/lugnt..
Fått höra flertals gånger nu "Du hade då klarat dig jättebra för 500 årsen då inte någon smärtlindring fanns ;)" Och det är ju sant fast det hade nog alla klarat av om det var såhär som vi fick det :P Är bara så glad att ingenting gick snett så att hon dog eller vadsomhelst.. Det är ju verkligen vadsomhelst som hade kunnat hända.. Eftersom vi inte hade sjukvård på plats innan eller då det väl hände förens efteråt :P
Åhh :) Blir fortfarande tårögd när jag tänker på det och tittar tillbaka på bilder när Emilia föddes! ♥
Precis när hon föddes, kanske ett par sekunder, max någon minut efter Emilia kom till världen ♥♥♥
(ursäkta mig, bara varit vaken i en timme och
var inte den snyggaste direkt, haha)
Älskade Emilia ♥
