Tvåbarnsmorsan Madde till tjejorna Charlie & Emilia ♥

 

En del av ens vänner, fd vänner, pojkvänner, fd pojkvänner är så jävla snokiga och skall kolla och hålla på utan att säga ett pip, fyfan! Det är så jädra fult! Så jävla ful stil och jag hatar den! Håll koll på ert egna istället för mitt, pissluder..

NEJ TACK till folk som är helt bakom flötet. Usch och tack och hej !

Cavalera Conspiracy och All That Remains till Metaltown!

Publicerat 2011-01-24

De legendariska bröderna Cavalera återförenades för ett par år sedan efter ett helt decennium utan kontakt. Nu är ordningen återställd och de två Sepultura-genierna pånyttfödda som Cavalera Conspiracy. Tillsammans med en av USA:s just nu ledande metalcore-akter, All That Remains, är de idag klara för Metaltown!

NU ÄR JAG FÖRBANNAT NÖJD!

Eftersom jag missar Sweden Rock i år som gör mig oerhört ledsen eftersom jag missar ett av mina första rock idoler, Judas Priest och sen The haunted, ROB ZOMBIE och OZZY får jag nöja mig glatt att jag får se KoRn, Cavalera Conspiracy, Cradle of Filth, System of a Down och Soilwork bland annat på Metaltown istället !

Men att jag får se min Max Cavalera gör mig jäääävligt glad OCH dessutom Jonathan Davis! Är ju bortrest när Sweden Rock i år är, men jaja :)

Jag kommer ha fett kul med bra folk, goa band och god öl på Metaltown i år ändå ;) Helgen efter vi kommer hem är det MT! :D

Jag är glad att jag har den bästa familjen man kan tänka sig! Ett stycke go mamma och ett stycke bäst pappa och det ger mig dom bästa syskonen. Jag älskar min familj!

Jag är glad att jag har en glad och frisk dotter som älskar mig, som tycker om sin pappa jättemycket!

Jag är glad att jag har en sådan dumt go katt också!

Jag är glad för jag har även dom allra finaste vännerna som ställer upp och finns till och jag likaså för dom såklart!

Jag är glad att jag är ovanligt frisk och stark kvinna som klarar av det mesta, själv!

Jag är glad över att jag och Charlies pappa Jonathan är tillsammans igen! Hon är verkligen vårat allt av allting i hela världen!

Jag är glad att jag fått se min stora idol, Marilyn Manson två gånger i mitt liv och även tagit på honom, stått längst fram varje gång han haft en spelning!

Jag är glad för att jag har så otroligt mycket kärlek omkring mig från alla håll och kanter, och jag älskar verkligen dom som älskar mig, min familj och mina närmaste vänner! Och min fina pojkvän, Jonathan!

Jag är glad för till hösten börjar jag att plugga igen. Skall plugga till undersköterska, via Komvux. Är utbildad undersköterska efter drygt 8 månader, härligt!

Jag är glad för efter jag pluggat till undersköterska, skall jag börja plugga vidare till sjuksköterska som kommer ta ett par år!

Jag är glad för efter dom två utbildningarna, har jag den sista kvar. Barnmorskeutbildningen som kommer ta ett par år till. Men innan jag är 32 är jag nog hel utbildad barnmorka, vilket är min dröm!

Jag är glad för att jag och Jonathan skall kämpa in till de sista nu verkligen med att ge vårt förhållande ett försök och jag är jättepepp på att detta skall fungera nu!

Jag är glad för inom 2-3 år skall vi försöka skaffa barn igen, ett syskon till Charlie. Vi har sagt såhär nu att vi vill ge Charlie minst 2 år själv med uppmärksamhet innan hon får ett syskon. Men skulle man bli gravid lite tidigare eller senare eller närsom, är ju självklart barnet välkommet till världen!

Jag är glad för att jag har otroligt många framtids visioner och planer som jag skall setill bli sanna. Men dom berättar vi, jag inte ;)


Jag älskar min lilla familj mest, C & J ♥

365 dagar idag och det känns ändå fortfarande, klart ingenting försvinner sådär..

Jobbig dag med mycket känslor, men dom visar vi inte, så slipper man ge sin familj och vänner mina beskymmer.. Bäst att hålla det för mig själv som jag brukar göra.

Dom man litar på som mest är dom man bör lita på minst.  Uppenbarligen. Fan, vad jag hatar att bry mig när jag verkligen inte borde göra det.

En del av ens vänner och bekanta säger HELA tiden åh vi måste ses snart, vill träffa din lilla Charlie och så vidare, MEN dom antar alltid att vi skall åka intill Göteborg för att träffa dom eller längre bort varje gång, och så åker man in, träffar dom och så säger jag att du, ni får jättegärna komma hem till oss och hälsa på också och då säger dom jaaa självklart, får pengar snart.

Sen när de väl gått en tid, så frågar man dom om dom vill komma och hälsa på här en kväll eller om dom skulle vilja stanna en natt eller två så säger dom alltid åh, jag har inte pengar till det nu. var ute förra och denna helgen och köpt en del saker under veckorna nu så de gick inte med andra ord. Okej, det kan jag köpa, till viss del. När dom alltid säger att dom sen inte har pengar till det så börjar man bli less och dom vill alltid att VI skall åka till Göteborg för att ses.

Hallå eller? ;S Dom kan lägga hundra lappar på krogen men inte en hundra lapp för att hälsa på mig så mycket som dom tjatar om? Så jävla lata folk är, och de gör en verkligen grymt besviken/irriterad. Det är ju alltid jag som får flänga fram och tillbaka, dessutom med barnvagn och packning för oss, vad har dom? En handväska kanske? Dålig ursäkt va!

Fan, skärp er nu!

Nu drar vi om mina föräldrar ;)

Min mamma heter Ann-Marie, är född 1954. Uppvuxen i Göteborg, halvtysk eftersom mormor är heltysk. Det gör min 25% tysk. Min mamma är den bästa som finns, bara så alla vet.

Mamma har varit gift med min pappa. Bill. Fast nu är dom skilda sedan ett par år tillbaka tur nog kommer dom rätt bra överrens ändå, så det är jätteskönt för alla. Speciellt för oss barn i familjen.

Min pappa heter Bill, är född 1952. Uppvuxen i Alingsås med sin pappa (min farfar och) och sin mamma (min farmor dom gick bort för väldigt längesedan, fick aldrig chansen att träffa henne) sen gifte farfar om sig, så jag fick en "låtsas" farmor, men hon har alltid varit för mig min riktiga farmor. Fast hon gick bort för drygt 3 år sedan nu i cancer tyvärr.

Mamma och pappa har fyra barn. Min äldsta stora syster Linda, min andra stora syster Annelie, jag och min lillasyster Josefine, och alla är deras så här finns det inga plastbarn inte :D Haha. Fem tjejer och en kille i familjen ;) Stackars pappa.

Mina föräldrar är dom bästa som finns! Och jag älskar dom, :) Ställer alltid upp, och hjälper till så gott dom kan, som nog alla föräldrar gör för dina barn.

JAG ÄLSKAR ER MAMMA OCH PAPPA ♥

Jaaaa.. Då var det dags att dra min första kärlek.

Alla som känner mig sedan lääänge vet redan vem det var, men vissa vet inte så jag tänkte dra hela historien om honom :)

2003, sommaren så började jag att skriva på lunarstorm (när de var populärt haha) med en kille från min klass. Skrev lite där varje dag till varandra och sedan tog vi varandras msn. Det fulaste ÄR att vi gick ju i samma klass men Aldrig hade pratat med varandra för att vi var så blyga. Hallå, vi var faktiskt bara 14 år då ^^ Skrev nästintill varje dag både på lunar och msn om jag inte minns helt fel. Därefter började vi smått smsa tror jag? Haha. Sen blev det höst och skolan började igen, då började vi årskurs 8:a. Och ännu skrev vi lite smått med varandra dagligen men sa inte ett skvatt till varandra i skolan typ, hej kanske? ^^ Och så fortsatte det ett bra tag in ett par veckor...

Tills slut började vi skoja på lunarmejl vad jag minns att vi gillade varandra och var kära (vilket jag var men vågade inte säga det ;P). Men så skrev han tror jag att han faktiskt var kär i mig eller gillade mig och jag blev helt till mig, varm och mitt hjärta hoppade hoppred innuti mig kändes det som haha. Sen skrev vi på msn mer och mer, våra samtal där kunde pågå i timmar och när man Alltid skulle avsluta för att någon av oss skulle gå ifrån msn kunde de ta återigen 1-2 timmar för att säga hejdå ^^ Rätt sött haha :D

En dag när vi skrev med varandra på msn, 27 september för att vara exakt så skojade vi om att vi skrev att vi skulle bli tillsammans och helt plötsligt var vi tillsammans, på riktigt ! Direkt efter vi blivit tillsammans kunde jag inte sitta still! Hela jag var så stissig och ville berätta för allt och alla om detta. Den första som fick reda på det var min dåvarande bästa vän och hon vet nog hur glad jag var ^^ Herregud, 14 år! Det var inte igår direkt ;P

Min första kärlek hette Jonathan, det varade i 4 ½ år drygt. 30 januari 2008 tog det slut. Ingen skoj dag, många tårar och hela ens värld gick under. En stor del av mig dog den dagen men en del av mitt hjärta älskar honom fortfarande, de var inte direkt en månad man var tillsammans. Delade faktiskt 4 ½ år tillsammans och de är inte illa för en liten 14 åring som man var då :) Och nu... Är man 21, om ett par smala månader redan 22. Tiden går för fort.

Jag har många minnen och stunder från tiden tillsammans med Jonathan man kan sakna. Just den där, första kärleken och de var så äkta, allting. Okej att den fortsatt vara äkta med andra personer, men ens första kärlek. Det är något väldigt speciellt, och jag tror aldrig man direkt slutar älska den personen heller, mer att man "gömmer" ens känslor? Eller jag vet inte. Men en del av mig älskar honom fortfarande och kommer nog alltid att göra det också och jag är väldigt glad för tiden man var tillsammans även om man hade sina mindre bra stunder som man hatade personen för vissa saker ^^

Imorgon blir det om en ny grej ;D hahah!

Det är verkligen inte konstigt att man inte vågar öppna sig eller direkt visa känslor när man alltid blir knivhuggen i ryggen. Alltid! Folk säger att dom är så satans ärliga och vill så mycket och så sticker dom. HAH! Nu tänker jag vara lika iskall och idiotisk som nästan alla killar är ;D

Och därmed börjar det beteedet på fredag-söndag. Då jag och Robbin skall ut och festa.

Igår när jag kunde åka barnfri intill Göteborg, eftersom mamma erbjöd sig att ställa upp att passa henne den korta stunden jag ändå skulle in så kunde jag lyssna på musik i lugn och ro, och tänka utan att tänka och behöva hålla koll på Charlie på bussen fram och tillbaka.

Så dök tankarna upp när jag var tillsammans med Jonathan, Andreas och nu de senaste med Carl, fast de var ju inget förhållande så det räknas egentligen inte för mig.

4.5 år tillsammans med Jonathan.
1.5 år tillsammans med Andreas.
1.5 månad tillsammans med Carl.

Hmmm...
Igår när jag satt på bussen hem, lyssnade på musik, så tänkte jag på olika stunder med allihopa man haft. Kommer tex ihåg min och Jonathans ett års present, som blev en utlandssemester till Lanzarote med min mamma och lillasyster. Vi badade, solade, åkte på utflykt, åt och drack gott, tatuerade oss och då var vi ändå bara 15 år. Haha. Busigt. Samma sommar, då åkte jag, Jonathans pappa, med hans bröder (tror jag de var) då seglade vi allihopa i ett par dagar på en stor segelbåt tillsammans runtom i Västra götaland. Började i Göteborg och slutade i Marstrand. Fick sova trångt minns jag haha ;D

Ett minne jag har starkt med Andreas var när vi hade varit tillsammans ett par veckor bara, kanske max 2 månader. Var med han och hans föräldrar uppe i deras havsbod uppe i Tjörn typ. En eftermiddag innan vi skulle äta tacos så gick vi iväg med handdukar för vi ville leta upp ett ställe ifred där vi kunde bada utan att bli störda och mysa. När vi hade hittat en liten strand som var tom så la vi oss där, och solade en stund. Så låg vi och myste, kysstes och kramades så vi kom försent till middagen ^^ Minns också när vi sökte lägenheter och fick en. FAN vad glada vi var, helt galet glada, den stunden är något jag kan tänka på ibland när man är lite nere faktiskt (:

Med Carl minns jag som starkast när vi sågs sista helgen hos mig. När vi hade varit och handlat, Charlie hade somnat i vagnen så hon fick sova vidare i den när vi kom hem. Började tina kycklingen vi skulle fixa till middagen, och medans den tinades så satt han på en pall i köket och jag satte mig i hans knä, höll om varandra och myspratade. Verkligen intimt prat, inte snuskigt prat utan saker som var intima för ens hjärta. Det var så ärligt och naket kändes det på något sätt. Samma helg, så badade vi för första gången tillsammans i badkaret och de var också en stund jag värdesätter mycket. Tända ljus, ett barn som sover, och massor av mys tillsammans. Kyssar och kramar, hud mot hud. Det var verkligen supermysigt. Det är bland dom starkaste minnerna jag fick under den lilla stunden som knappt var en stund iallafall ^.^

Kommer på otroligt mycket mer stunder med Jonathan och Andreas men skulle jag dra upp allting hade detta blogginlägget blivit säkert timmar att läsa hahah. Skall nog köra ett sådant inlägg på min låsta blogg. Ellybus.blogg.se idag när Charlie sover kanske (:

Tror jag skall avsluta här och nu. Charlie luktar bajs ^^ Måste nog ge henne en ren blöja nu. HIHIHI

I don’t need you,
I’ll say it to myself
It doesn’t mean I won’t need somebody
anyone with half a soul
will hear this and they’ll never leave me

If you don’t know what forever feels like
I’ll show you what it feels like without it
I’ll show you what it feels like without it

This time I won’t hesitate
to kill to protect what I believe in
This time I won’t hesitate
to kill to protect what I believe in

I can get by now
I’m not really dead
but I really needed someone to save me
leaving me alone to die
is worse than having the guts to kill me

---

Lite av Marilyn Manson - 15, väldigt fin låt!

Dom senaste dagarna har gått åt att tänka, tänka och återigen massor av tänkande. Jävla filosof man är ibland. Och att tänka för mycket kan pajja allt, verkligen allting.

En sak jag tänker vara helt säker på för nästa gång de är att jag inte blir lurad igen, aldrig! Låta någon komma så intimt intill mitt hjärta och bara kasta bort allt, är något som inte får förekomma igen. Jag klarar inte av det. Jag vet att många säger att man får "tre" stora kärlekar osv, vilket jag inte tror på ändå men många gör det. Och jag tror att man har så många kärlekar man vill, bara man låter sig själv bli älskad och att kunna älska någon annan människa. Men nu tänker jag inte vara så idiotisk dum igen att låta någon komma in i mitt hjärta, nu klarar inte mitt hjärta mer på ett bra tag. Nu måste jag läka, mitt hjärta måste få bli helt igen innan jag riktigt vågar chansa och älska någon igen. Jag hatar, alla hatar att bli sårade. Jag är alltid den som blivit lämnad, av någon konstig anledning, troligen för det som jag och Emelie pratade om igår på msn. Jag har alltid, jag ÄR en väldigt krävande person, och nu när jag har barn har jag blivit en ännu mer krävande. När man har barn skall man vara på sin vakt, och de är jag! Därav mitt krävande, jag kräver en familj inte bara ett förhållande, utan förhållande OCH familj. Är det för mycket för en person att handla, så stick! Behöver inte någon som finns till när de passar den personen, jag och Charlie vill ha, behöver en person som finns till när Vi behöver den personen, inte enligt något jävla schema. Och folk som bara flörtar för att dom vill, bara dröm och glöm! Smicker går inte hem här, jag vill ha någon ärlig person inte någon jävla charmputte som finns och säger söta saker. Jag behöver någon äkta, någon som säger ärligt allting, och älskar oss, mig och Charlie.

HAHAH! Läste nyss detta jag skrev och de låter som någon jävla kontakt annons men det är de inte haha, måste skriva av mig bara.. Inget annat.

Är bara sjukt besviken på den person som sas älska mig och ville vara med oss, som sen bara sticker och inte bryr sig alls. Det är inte OKEJ! Någon stanns.

Det värsta är att, jag har varit otrogen i mina förra förhållanden, dock har jag bara haft två st och detta som var nu är inget man direkt ändå kan kalla för var ett förhållande eftersom de inte ens höll 2 månader hahah. Och jag ville verkligen göra rätt för mig denna gången och inte sabba det, och därav för att jag var så jävla inställd och bestämd på detta, att göra rätt för mig så kände jag inte ens något drag efter attt vara med någon annan.
Jag vet aldrig varför jag direkt varit otrogen, även om jag älskar personen jag varit tillsammans med , för jag har verkligen älskat personen, men något i mig lockas jävligt lätt av andra som smickrar mig vilket jag avstår ifrån nu. Sedan jag fick Charlie, har jag velat bli en bättre person, någon hon kan se upp till och vara stolt över. Därför vill jag inte vara den jag var innan på vissa plan, jag vill vara den bästa och jag var verkligen så inställd på att visa det denna gången, men jag fick aldrig chansen. Väldigt tråkigt men men...

Som jag hörde igår.
"Kärlek går över på 2 månader. Stor kärlek 2 år och otrolig kärlek - aldrig!"

Jag måste göra klart för en person att inget av detta jag skriver nu, är riktat mot dig eller om dig. Så nu vet du det syster Linda OM du av någon anledning läser min blogg.

Har en hel del att skriva mer egentligen, men just nu är de väldigt svårt för Charlie är grinig och behöver sova vilket hon inte vill så hon välter ner allt i hennes väg och surar ^^ Får skriva mer en annan dag, gång.

Ha det brao!

Jag förstår mig inte på mig själv, varför jag Alltid skall plåga mig själv med att göra det här? Varje gång också! Det är inte smart någonstans, och jag blir bara mer och mer ledsen men jag är nog för trög för att inse det.

Varför är människan byggd till att vilja veta om allt som har med död/förlust/sorg att göra?

Jag plågar mig själv med att kolla igenom bilder, saker man skrivit och annat just nu. Jag mår skit. Ändå fortsätter jag, vilket inte är bra. NEJ nu får det bli helg så jag kan glömma allting och koppla bort mina känslor ett tag.

SNÄLLA, ge mig helg NU!!! Jag vill inte vänta längre, NU NU får det gärna bli helg! ))):

Min Mella, min Mella är en vän ALLA behöver/skall ha, alla behöver en sådan vän som henne!

För Mella är en sådan vän som alltid ställer upp, var hon än är eller gör! Hon är en av dom få vännerna som alltid åker till en, eller ringer en, smsar en och gör allt för att göra mig glad. Hon är världens bästa!

Vi har varit bästa vänner sedan 8:an på grundskolan och är de fortfarande, dvs 7 år och snart är det 8 år som bästa vänner, vilket jag värdesätter extremt högt älskade vän. Vi har alltid kul ihop, vad vi än gör eller är så gör vi det skitkul tillsammans. Ett år isär har vi varit förr, och hördes av väldigt lite under den tiden eftersom hon bodde utomlands, och direkt när vi träffades var det som om ingen tid alls hade gått. Världens bästa kompis!

Ibland saknar man faktiskt tiden i grundskolan tillsammans med Mella ): Sågs varje dag och hade alltid kul. Under våran vänskap har vi bråkat en enda gång och de var något jättelitet som varade ett antal timmar max sedan saknade vi varandra och sa förlåt ^^ Kommer ihåg att under grundskoletiden var jag tillsammans med Jonathan (min första kärlek) och Mella var singel och man småmobbade alltid henne på skoj att hon skulle gifta sig med en bonde eftersom hon är intresserad av hästar, landet och gårdar osv. Så när hon kommer tillbaka från Australien/Nya Zeeland så har hon skaffat sig en pojk därifrån! Jag var så, ÄR glad för hennes skull, att du hittade dig en bra man tills slut Mella (: En kiwi som du säger eftersom han är från NZ. Nu bor ni tillsammans och varit ett par i snart 2 hela år. Och redan efter 2 månader tillsammans bestämde ni att han skulle följa med dig hem till Sverige och bo här med dig, och efter 5 månader flyttade ni till Sverige. Helt jävla fantastiskt att du fick en sådan guldklimp gumman! Du är lyckligt lottad sötnos. Glad för dig! Får hoppas att jag får en minst lika bra partner jag med någon gång ^^,

Du är också världens bästa godmor åt Charlie. Hon kunde absolut inte fått en bättre gudmor än dig, evigt tacksam att du tackade Ja när jag frågade dig. Och talet du höll på Charlies dop var jättefint och impulsivt, grymt gjort! ♥

Du är världens bästa kompis som alltid ställer upp och finns till!
Och du vet att jag gör allt för dig också Mella pella!

♥ Jag älskar dig Mélanie Rodhe ♥

Detta är verkligen inte min dag.

Två tråkiga saker på en och samma dag.
Jag har så otroligt mycket jag vill säga, men de tjänar inget till längre.
Jag försöker verkligen hålla tårarna inne så att Charlie inte skall se mig gråta, men det är inte de lättaste just nu.

En kuk dag helt enkelt!

)':

En bra låt för dagen;
TLC - Damage